Annons
Livscoachen
31 augusti 2013

Tänk om jobbet var ett knattelag

Jag har provat att vara anställd några gånger, och kommit fram till att jag inte trivs med det. Men idag slog det mig att om en arbetsplats var som min sons fotbollslag, så skulle jag ge det en chans. 

bild

Min son är 8 år. Han spelar knattefotboll och idag var det match. Killarna förlorade med 4-2 men var glada ändå. Här är några highlights (och lärdomar) från matchen:

**

>> En av killarna blev mitt i ett anfall så varm att han gick och tog av sig tröjan.

De blev en man mindre på plan och gjorde inget mål, men de andra killarna var inte sura. Leo var ju svettig. Klart han måste få ta en paus och svalka sig.

**

>> David blev stämplad på foten och började gråta.

Han ville inte vara med mer och ingen klandrade honom. Vem kritiserar någon som är ledsen och behöver dra sig undan en stund?

**

>> Felix tröttnade på att vara målvakt och ville spela anfall i stället.

Tränarna ordnade så att Gustav bytte plats med Felix. Det förstår väl vem som helst att det är tråkigt att spela på samma plats hela matchen.

**

>> Efteråt summerade tränarna:

”Ni spelade jättebra idag killar. Det andra laget var bättre men det syntes verkligen att ni gjorde ert bästa. Grymt jobbat! Ha en skön helg nu så ses vi på träningen på måndag”.

**

Det jag undrar är det här:

Hur bra skulle vi må på jobbet om chefer och medarbetare behandlade varandra som man gör i ett knattelag?

När det gäller min son och hans kompisar, ser jag att de har kul när de spelar. Tränarna håller ordning och peppar laget i både med- och motgång. Killarna stöttar varandra och utvecklas enormt mycket som spelare.

Det tyder på en rätt bra kultur och jag har en stark känsla av att jag skulle gilla en sådan arbetsplats.

Karin Isberg

 

Läs mer om:  Motgångar, Prestationer, Respekt
Visa alla kommentarer

Måbra rekommenderar